Vecka 2: med- och motgångar

Tornet:

Onsdagen
Ingen känner till vårt projekt och jag vill inte heller berätta. I går överraskade en kollega med tårta. Hans och min relation är spänd och dålig, riktigt usel med andra ord. Jag kunde inte säga nej och när han kom med en bit på ett tefat hade jag ingen bra lögn att ta till.

Jag tror att det gäller att vara förberedd inför situationer som den.

Jag åt upp tårtbiten och försökte njuta men tänkte att morgonpromenaden i kyla och snö var bortkastad.

I går provad jag mina jeans, de som sitter som korvskinn och jag gillar inte det. Jag kände ju mig smalare men det märktes inte på jeansen. Nästa vecka kanske?

Lördag

Värst är det om kvällarna. Fast att skriva "värst" låter fel, jag lider inte men jag inser hur jag har stoppat i mig mat och smörgårsar tidigare för att dämpa en rastlöshet som jag tydligen bär på. Jag har också upptäckt att när jag inte äter vettigt på jobbet går jag direkt hem och känner mig hungrig mest hela kvällen. Istället för inget alls har jag med mig en matig sallad till jobbet, det har hittills varit rester från kvällen innan. Kall skrivad potatis och en köttfärsbiff blandet med sallad, tomat och annat som finns i kylen. Det känns riktigt bra.

Vagnen har från dag ett sagt "jag känner mig smalare" och hon har varit både piggare och på bättre humör. Tornet, som är den mer krassa, har sagt "du inbillar dig", men den här veckan har hon faktiskt kännt sig smalare när väckarklockan ringer på morgonkvisten. Hon vänder och vrider sig framför spegeln och tänker "visst har jag blivit smalare".

Tisdagarna är nu för båda den stora och viktiga dagen. Klockan åtta på tisdag ska de ses och väga in sig för tredje gången, efteråt blir de en promenad som start under vecka tre i deras projekt.